83-åriga Ingrid Lindkvist hittades död i sitt kök i Bergby den 29 september 1991. Hon låg framstupa i en blodpöl och bredvid låg ett järnrör. Dessutom hade någon försökt elda i huset och på den döda kroppen.

Ingrid Lindkvist mötte sin baneman i sitt eget kök, på gården i Bergbys utkant. Mordet skedde sannolikt på kvällen den 26 september 1991, men eftersom Ingrid Lindkvist levde ett ensligt liv upptäcktes det först några dagar senare. Då hade dottern i Hälsingland blivit orolig och rest dit, på grund av att modern inte svarade i telefon.
Mordvapnet var en handdukshängare som suttit över spisen. Större summor pengar som fanns i huset var orörda och allt tydde på att dådet begåtts i hastigt mod.
När en 44-årig Gävlebo greps och åtalades betraktade polis och åklagare mordet som uppklarat. Trots det fälldes ingen gärningsman.

- Det jag funderar på än i dag är om gärningsmannen var ensam eller om de var två, säger Rolf Gustafsson vid Gävlepolisen, som basade för förhörsenheten under mordutredningen.
I flera månader efter mordet i Bergby hade polisen inga konkreta misstankar om vem som kunde ligga bakom brottet. Men när en kvinna som varit projektledare för psykpatienter hörde av sig trodde man att man stod inför ett genombrott.
Efter en diskussion med några bekanta hade kvinnan dragit sig till minnes ett besök hon hade i sitt hem i Bergby den 27 september, dagen efter kvällen då allt pekar på att Ingrid Lindkvist blev mördad.

Det var en 44-årig Gävlebo och hans kamrat som kvinnan kände genom sitt jobb. Vid besöket uppträdde 44-åringen annorlunda än han brukade och visade aggressiva tendenser.
Det som fångade polisens intresse var 44-åringens bil. Han ägde en Opel Kadett som stämde in på vittnesbeskrivningar av en bil setts utanför Lindkvist hus på mordkvällen.
- Den hade lysen som var staplade på varandra och avhuggen bakdel, säger Rolf Gustafsson.
44-åringen greps. Det stod klart att han hade åkt omkring i området och bett att få låna toaletten. Det visade sig att han kunde beskriva mordplatsen och snart berättade han även om mordet - som han sa att en man vid namn Arno Lind hade utfört.
Den misstänkta mannen led av schizofreni och enligt åklagaren var Arno Lind hans alter ego.
- Mina 30 års erfarenheter i det här jobbet säger att vi har rätt man, sa åklagaren Sven Bålman till GD inför rättegången.

Skoavtryck säkrades på köksgolvet och i sin högra hand höll den mördade kvinnan ett antal hårstrån, som togs om hand som bevisning. Men det höll inte för att binda 44-åringen vid mordet.
Hans advokat menade att mannens beskrivning av mordplatsen lika väl kunde vara baserad på det som stått i tidningarna och på hur det brukar se ut i de flesta gamla hus. Mannen var dessutom känd av polisen sedan tidigare, på grund av sina vanföreställningar och livliga fantasier, bland annat kring Palmemordet.
Den 22 maj släpptes han på fri fot efter att ha tillbringat fyra och en halv månad i häkte. När domen föll i början av juni kom det inte som någon överraskning att åtalet ogillades.

Ett år senare avled mannen som suttit häktad.

Gävle Dagblad 2005-07-20